Dum spiro, spero

Älska,glömma och förlåta.

Det var en tavla som hängde på våran köksvägg under hela min uppväxt,att vara uppvuxen i en kristen familj och miljö är annorlunda,jag kommer ihåg ganska starkt hur svårt det var för mig att komma in i gymnasiet,hur svårt det var att anpassa sig,efter att ha gått i en kristen skola ettan till nian och fått den (om man nu kan kalla det så) särbehandligen man behövt,hade mvg i allt och lite till. Var en topp elev.

Men sen kom jag ut till vida världen,till verkligheten. Som en BOMB for jag ner,långt,och vågade inte ta mig upp....men sen minns jag,allt jag lärt mig(av min mor),att det vara inte att tro och förlita sig på honom utan på mig själv,jag var min egen lyckta på vägen han gick bara bervid mig och såg till att lycktan aldrig släcktes.

Jag är min egen styrka,styrkan hade jag byggt upp själv,med hjälp av många att räcka mig pinnarna jag behövde så byggde jag allt själv. Ibland sveptes verkligheten över mig och huset jag byggt upp brast,men grunden var alltid kvar. Så återigen med många armas hjälp byggdes jag upp igen,pinne för pinne,med varje pinne av min egen styrka.

Just idag lever jag inget kristet liv,jag har fortfarande en tro kvar,en tro på att det finns något myckte starkare än oss.

Men om du vill läsa en enda bok som tar upp vad livet handlar om så ska du läsa den här!

Lev väl!

”Er kärlek skall vara uppriktig. Avsky det onda, håll fast vid det goda. Visa
varandra tillgivenhet och broderlig kärlek, överträffa varandra i ömsesidig
aktning. Slappna inte i er iver, håll er brinnande i anden. Tjäna Herren.
Gläd er i hoppet, var uthålliga i lidandet och ihärdiga i bönen. Hjälp Guds
heliga med vad de behöver, vinnlägg er om gästfrihet. Välsigna dem som
förföljer er, välsigna dem och förbanna dem inte. Gläd er med dem som
gläder sig och gråt med dem som gråter. Bemöt alla lika och håll er inte
för goda att umgås med dem som är ringa. Var inte självkloka.”, Rom
12:9-16.