Snorig

"Det här är jordens vackraste plats.

Det finns många sådana platser.Varje man,varje kvinna,bär i sitt sinne en bild av den perfekta platsen,så må den vara känd eller okänd,verklig eller uppdiktad..

Det finns inga gränser för människans förmåga att längta hem. Teologer,piloter och astronauter har till och med känt hur hemmet kallat på dem uppifrån skyn,i världsrymdens kalla,svarta utmarker. Själv väljer jag Moab i Utah. Då menar jag förstås inte själva staden utan trakten som omger den-kanjonmarkerna. Den glatta stenöknen. Den torra,röda jorden,de svedda klipporna och den öde skyn-allt det som ligger bortom vägens slut."

Tog en paus från mitt läsande,läser just nu boken 127 timmar som jag lånade av Roger idag,är nämligen sjuk och har inget annat för mig just nu än att läsa bok och snora.

Tror det var ett år sen senast jag var sjuk,men när jag väl blir sjuk så smäller det på rejällt.

Men finns så mycket annat jag vill göra än att ligga här,gå ut i solen,springa,träna,träffa folk,fika,bl a.

Det har varit en tuff helg för många,begravningen i fredags var otroligt fin,och saknaden är otroligt stor.

Det var skönt att se att så många kom för peters,sanna,lotta och rogers skull. Kvällens avslut hemma hos lotta är oförglömlig. Peter var en fantastiskt människa på alla sätt och han har lämnat oss med många vackra minnen,stora som små. Lördagen samlades vi alla vänner och sjöng och spelade gitarr,vi gjorde även blues cirkeln,mysigt och skoj.

Nu är det en ny vecka med nya möjligheter,till helgen kommer sofie hem och firar sin 25 års dag!

Lev väl.

"You may only be one person to the world

But you may also be the world to one person"